elinljunggren.blogg.se

Här kommer ett sådant i allafall!

 

Paddington är vanligtvis ett energiknippe, tänk er då nu när han enbart har skrittat i flera månader? Han är bokstavligt som en tickande bomb att rida och han letar efter ALLA möjligheter till att sticka in på en äng för att kunna galoppera och busa. Red en sväng på ca 5 km, mest skritt och lite inslag av trav. Vi red till Blomstermåla ridhus och där hade dem en liten äng med terränghinder, Padde ville givetvis smit in... och det fick han. Tänkte mig en liten samlad galopp på ca ett halvt varv bara för att få känna känslan och så han kunde få rasta av sig... rasta av sig vare ja! Fullt ös medvetslös!!

 

Jag kunde ju inte låta bli att tycka att det bara var mysigt, jag visste ju att Padde gjorde det av glädje så jag kunde ju inte bli arg på honom. Vi tog till och med ett skutt över en stock och det gjorde vår dag! Vi är på G igen! Wiiie

 

När vi kom tillbaka var björnpälsen svettig, så borstade och svampade han lite innan han fick täcket på sig och ut i hagen igen. De går i en ganska stor hage, Padde och hans kompis Saer och när jag skulle släppa ut Padde så stod Saer jättelångt bort så han knappt kunde se honom. Padde blev genast orolig och sprang åt alla håll, helt förtvivlad och gnäggade efter sin vän. När han väl fick se honom så kutade han allt vad han hade bort, samtidigt som han gnäggade ännu mer. Gullebjörn!

 

Nu ska jag byta om och åka ner till morsan, som bakat lussebullar idag ;) See you later aligator.