elinljunggren.blogg.se

För bara någon månad sedan kunde jag sitta uppe till klockan 3-4 på morgonen/natten eller vad man säger, det var inga problem att sedan sova till klockan 10-11 på förmiddagen. Under hela hösten har jag gått och lagt mig tidigast vid 12 på natten och gått upp vid klockan 7 fast då var jag också trött som ett as på morgonen. Kunde ligga och snooza i en timma liksom och då missade jag såklart att äta frukost för jag låg hellre kvar i sängen och fixade mig i ordning. För två veckor sedan bestämde jag mig för att gå och lägga mig vid 10 och de första dygnen var fruktansvärt sega för jag kunde ju såklart inte somna men med tiden gick det lättare. Nu för tiden vaknar jag innan väckarklockan och är sådär jättepigg runt 6-7 (?!) Vad tusan hände?

 

Jag brukar vanligtvis vara vääääldigt trött på morgonen men nu går jag med glädje upp ur sängen och gör i ordning frukost innan jag fixar i ordning mig själv. Vet ni vad? Det känns JÄTTESKÖNT att gå upp tidigt för då hinner man med så otroligt mycket, det är så himla VÄRT det. Jag upplever att jag blir mycket mer harmonisk och lugn de dagar jag gått upp tidigt och det värdesätter jag högt. Att somna stressad och vakna upp stressad är inget jag rekommenderar alls. Allt handlar om planering samt prioritering. Jag har fått en jättebra dygnsrytm nu och jag hoppas det sitter i!

 

Efter min frukost igår så var jag pigg hela dagen, det var även det enda jag åt på hela dagen vilket kanske inte var så bra haha men, jädrar vad det gör skillnad när man äter en bra frukost och när man inte gör det alls. Det är klart det bästa på hela dagen.