elinljunggren.blogg.se

Valborg. Känner mig inte alls sugen på det i år faktiskt, det känns inte lockande att fira längre. Det var så himla mycket mysigare och roligare när man var ett par år yngre. Nu är det väl supa skallen av sig som är nya valborg? Nejtack, aldrig i livet. Varför förstöra en sån här mysig tradition för? Jag kommer ihåg bara för några år sedan...

 

.. en valborg jag aldrig kommer glömma är den jag spenderade tillsammans med bästa Amandha. Då bodde jag i Långsrum, hemma hos mamma ute i skogen. Då hämtade vår granne upp alla barn i Långsrum med traktor och vagn. Vi åkte gemensamt till majbrasan som byn hade. Hade på mig min mysiga stickade tröja jag fått av mormor. Amandha och jag gick omkring, plockade blommor och bara pratade med varandra. Vi gick i 7:an då. Då lekte livet rejält. Amandha och jag tog tillvara på varenda dag tillsammans och gjorde de till nya minnen. Det var så himla mysigt.

 

Jag tror att anledningen till att jag inte vill fira i år är för att jag känner att ingenting är som det har varit tidigare. Går inte att förklara men jag tror det är så. Jag vill inte fira, inte just nu. Jag hatar att växa ifrån saker, blä. Kan man inte alltid vara liten? Valborg är inte en tidpunkt där man ska festa satan enligt mig, det handlar om gemenskap. Jag ser valborg som en mysig kväll där alla tankar man har får släppas fria. Djup jag känner mig nu, men jag är ingen ytlig människa. Får se, kanske grillar tillsammans med familjen senare.