Högstadiet
Högstadiet... ordet får mig att tänka på drama, tårar och sorg. Orden stämmer så bra in på mina högstadieår, jag mådde förjävligt varje dag. Detta är inget jag pratar med andra om och helst vill jag inte påminna mig själv om den heller. Idag gick jag in på min bilddagbok... som jag drev under mina högstadieår och jag fällde några tårar. Det känns som om jag var en helt annan människa, rättare sagt.. jag var en annan människa. Om det är något jag vill leva om och förbättra så är det just högstadietiden. Tänk vad skönt att kunna blicka tillbaka och glädjas åt minnena istället. Men samtidigt så hade jag inte varit en bråkdel så stark i psyket som jag är idag. Så lite har jag att tacka den tuffa perioden i mitt liv för.
Kan inte ens förstå att det är jag på bilderna, shit vad man förändras med åren..
Jag är dock väldigt stolt över mig själv som står där jag står i livet idag, att jag aldrig gav upp när det slog emot som värst.
Kommentarer
Trackback
